alexandrawennergren

Sista dagarna har varit väldigt upp och ner.. Ena minuten glad och uppåt, allt flyter... Nästa dag ner som en sten... Bläääää 😝 

 

Som jag skrivit innan är allt igentligen sjukt bra men jag inser också att där jag är just nu i livet också är förenat med massa känslor inför alla förändringar som skett och sker.

 

9 dagar till flytt. Sjukt mycket plugg som är svårt denna gången. Mest för att jag inte klarar att läsa allt som ska läsas pga av att jag läser (enligt min utredning innan skolstart) ca 68 ord per minut, medans normalt är ca 180-200 ord per minut. Jag blir as trött och får läsa om hela tiden. Men till slut får jag in det 🥴 

 

Så jag känner mig spänd, glad, lite orolig och nervös inför septembers förändringar. Många vanor man haft sista åren som nu kommer förändras och förhoppningsvis till det bättre men det kommer också ta tid att vänja sig. 

 

Pratat men några vänner som förstår och tycker jag är helt normal i situationen som råder. Dvs allt jag känner men själv har jag svårt att acceptera att jag inte helt orkar. Det är bara att köra men så är det inte längre. Och jag är glad för det. För äntligen ska jag få skapa exakt det liv jag vill leva och detta med skräcklandadförtjusning...  Hoppas ni kan läsa idag för här kommer det lite hur som helst. 

 

Saken är att idag tänkte jag så här. Aja men om jag, säg, inte haft hästarna eller varit ensam, alltså haft sällskap av en man skulle allt vara enklare då? Men nej, nej ,nej. Då hade jag haft andra problem. Livet ska innehålla problem, känslor av alla sorter, roliga stunder osv... ja du fattar. Så det jag går igenom nu är bara ett trappsteg jag är på nu. Snart kan jag ta nästa steg och titta på det steget jag är i nu och tänka - va gnällde jag för. 

 

Jag hoppas inte du trycker jag gnäller för det är inte min avsikt. Bara att få skriva av mig och jag tänker att du som läser min blogg faktiskt är intresserad av mig och mitt liv. Självklart fattar jag att det finns dom som bara är "nyfikna" och som i själva värket skiter i vilket, men den personen är ju inte du, eller hur? 😉 

 

Jag försöker i alla fall hålla flyt i allt fram tills själva flytten är klar och antar att jag då får hantera nya känslor som kanske uppstår. 

 

Jag kommer ju fantatsik att separera från min bästa vän på ett sätt och även om vi kommer fortsätta vara vänner och umgås osv... så har vi en historia som är unik. En historia som jag kommer bära med mig för alltid. En histiora med massa minnen bra som dåliga som också lärt mig massor om livet. Men det får jag ta allt eftersom och "deala" med ♡ 

 

Livia har också gjort sin första skolvecka som en 8onde klassade nu. Shit va tiden går. 100 % närvaro och det är en grymt bra start. Hon kämpar ju en hel del i skolan pga sin dyselexi, vilket jag förstår. Det är fasen inte lätt. Men vi kämpar tillsammans och får massa stöd från mormor. Världen bästa mormor som alltid finns och stöttar och hjälper oss. Ja alla hennes barn så klart men jag kan ju bara pratat för mig själv 🥰 

 

Hepp, nu skall jag kolla vidare på Lucifer, säsong 5 har ju släpps. Är lite besviken men den är ändå rätt bra. 

 

I mon blir det stallet tidigt sen plugga resten av dagen. Inte mycke annat att göra innan flytten går igång. Jo jag tränar ju så klart vilket hjälper mig massor i mitt mående just nu. 

 

Får skriva om gymet nästa gång. Har så mycke att berätta om just träning. 💪 

 

Jo en sak till. Jag skrev längre upp om att ha en man å inte. Klart jag vill träna nån. Så jag borde verkligen starta att dejta, eller va tycker du? ♥️ Lite romantik har ju ingen dött av. ♥️

 

Så önskar dig en god natt eller god morgon eller vad det nu blir. Hahah. KRAM OCH PUSS I PANNANA 🌺 // Alex